Vad hände?

Mediernas spekulationer om vad som hände var givetvis vilda. Terrorister och mjältbrand var i skriket under den första veckan. När jag fortfarande hade möjlighet att vara uppkopplad dygnet runt och elen fortfarande fungerade hade jag tillgång till alla kanaler. Men det var bara förvirring, ryktes- och panikspridning.

Under den första veckan var det terrorister, lite oklart vilka eftersom både islamister, kristna, buddhister, hinduer och judar dog på löpande band. Israelerna försatte alla med sjukdomssymptom i karantän. De erbjöd sig att ta emot friska flyktingar från grannländerna. Få tackade ja. Sedan stängde de gränserna. Här hemma satt regeringen handlingsförlamad i fyra dar och väntade på ett riksdagsbeslut som skulle förankras i riksdagsgrupperna, debatteras och slutligen beslutas om. det tog en vecka. Tvångsvaccinering. Folk fortsatte ändå att dö, men valde att komma tillbaka. Polisen försökte hålla ordning, men vad kan 15000 illa motiverade snutar göra mot 1000000 döda varav hälften fortfarande gick på benen? Samtidigt som folk började bränna och plundra.

Under andra veckan drogs nästan all underhållning in och ersattes av samhällsinformation. Jag vet inte om du är tillräckligt gammal för att minnas telefonkatalogernas "Om kriget kommer"-sektion? Ungefär den sortens information fick folk. Leta upp ditt närmaste skyddsrum, lyssna på radio, se till att ha varma kläder och någon slags alternativ till din elspis. De flesta fyllde inte ens badkaren med vatten, eller skaffade hinkar att skita i när de satt i sina lägenheter. Jo, tjena, det gick ju så lagom bra. Nu var det även tal om att det kanske var något i livsmedlen som hade ihjäl folk. Ryktesspridningen och konspirationsteorierna legio.

På 10 dagar hade jag inte sett en käft. Några enstaka rökpelare från de större vägarna och tjock brandrök från en bosättning några mil bort, men här, ingenting. Jag hoppades att någon ur gruppen skulle ha klarat sig, men det fanns inget som tydde på det. Mailen var död, nätuppkopplingen blev allt mer sporadisk och radiosändningarna allt mer uppgivna. Hur fan kunde de låta [jag väljer att inte publicera namnet av hänsyn till radioprataren och dennes familj] sitta kvar och sprida förvirring och rädsla? Nå, det verkade som att lyssnarna gick åt ganska snabbt där ute.

Dag elva sända radion bara några timmar åt gången, P1 var den kanal som sände längst om dagarna. De började kl 08 och slutade kl 21, P2 och P4 slutade sända helt redan dag 8. P3 höll ut med den där propagandisten och skräckmonglaren men bara mellan 12 och 16. Så det var P1 som gällde.

Tv hade slutat sända sedan länge. Kanal 1 körde några timmars nöd-TV om dagarna. Samhällsinformation och tecknat för barnen.