Sverige är just nu helvetet på jorden, en snödriva på månens baksida. En dödsfälla för alla som inte har varit väl förberedda med ved, olja, diesel och generatorer. Jag har snart gjort slut på all eldningsdiesel på grund av kylan och har spenderat tid med att hugga ner några gamla träd här utanför. De är tyvärr barrträd. Färska barrträd som knappt klarar av att ge värme och inte under någon längre tid. Jag har två nedhuggna och kapade tallar som ligger och torkar och ett fat diesel kvar, jag räknar med att klara mig i kanske två veckor till om det fortsätter så här. Den senaste veckan har nattemperaturen legat på under -20 C. Ingen mänsklig varelse där ute kan ha överlevt utan Guds vakande hand över sig. Guds hand, torra kläder, fast föda och några liter vätska om dagen.
Jag undrar hur många som frusit ihjäl i sina bilar då de sökt skydd mot vind och snö bara för att allt för sent inse att bilen inte isolerar ett skit, när snön lagt sig över bilen och batteriet dött när de försökt köra sin AC. En AC drar ca 20 Ampere, då räcker inte ett 12 volts bilbatteri på 60 Ah länge. Sen kommer kylan, krypande, snabbare och snabbare i takt med att varmluften i bilen äts upp av kylan utifrån. Det är då småbarnsföräldrarna inser att de gjorde fel, de försöker härda ut. Tala vänt med sin allt mer desperata hustru som kräver att han ska "göra något!". Jag undrar vem som först inser att de kommer att dö i bilen? Han eller hon? Barnet i barnstolen ligger förstås nerbäddad bland filtar och kuddar och sover. Med lite tur somnar de båda och vaknar inte upp. Ett värmeljus i kupén hade kanske kunnat rädda dom.
Jag undrar hur mycket det kommer stinka i vår när kropparna börjar ruttna... Hur många skulle överlevt om de bara hade haft en kniv och tändstickor? Om de hade brutit sig in på ett bibliotek och eldat upp böcker istället för träbokhyllorna och ekmöblerna som i... den där filmen vad den nu heter? Eller bara stannat i sina hus och lägenheter, bland duntäcken, värmeljus och rena, torra kläder.
Min kamin är dock av bra kvalitet och klarar av att sprida värmen i vardagsrummet, dit jag nu har flyttat för att göra boendet så litet som möjligt. Lager på lager-principen håller mig varm när jag går ut, jag ser till att inte börja svettas allt för mycket och torkar kläderna och mig själv så snart jag har kommit in. Här inne är det i alla fall torrt och jag är glad att jag kostade på mig att lägga i ny isolering i väggarna för några år sedan. Och Elmer håller mina fötter varma om nätterna.
En fördel med kylan är dock att det inte kommer någon och stör. Staffan har inte synts till, men jag oroar mig ändå för att han vilken sekund som helst kan komma drällande med sina amigos från K3, att han inte alls var på väg till Göteborg utan att han i själva verket var utsänd av en spaningspatrull för att orientera sig om läget. Men det förklarar dock inte varför han saknade vapen, mat och annan utrustning nödvändig för överlevnad. Om det inte var så att hans kompisar tog hand om det så länge. Nu har det dock snöat för mycket för att jag ska kunna undersöka saken.
Nu gäller det att hålla ut, att ransonera. Det verkar som att våren låter vänta på sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar