9 april 2010

Livsryggsäcken.


Det var länge sedan jag drömde något. Den senaste drömmen jag minns var en där jag stod i snön med en motorsåg. I natt drömde jag igen. Den här gången handlade det om barn. Förskolebarn och förskolelärare.

Jag var på väg från jobbet. Jag passerade en lekpark med barn och deras övervakare. Först tyckte jag att de lekte med en trädgårdsspridare i vårsolen. Fröknarna skrattade en bit bort och sög på sina cigg. Huden skalades av på en av ungarna när hon körde in huvudet i vattenstrålen. Det var ingen trädgårdsspridare. Det var en industriell vattenbläster. Den skalade av huden, köttet och rakade av skelettet på ungen innan den fattade vad som hänt.

Fröknarna skrattade vidare. De saknade också hud. De använde buzz words som Livsryggsäck, Självutvärdering och Interaktionspedagogik. Jag förstod varför förskolelärare och dagispersonal tjänar så dåligt. Och varför jag hade en svans.

Jag hade nackspärr när jag vaknade. Elmer låg i fotänden och sov. Kröp ur sovsäcken. Drog på mig kängorna. Letade efter vatten. Hittade en halv tunna på baksidan av huset. Tvättade ansiktet. Såg mig speglas i vattnet. Ryggade tillbaka. En sanitär olägenhet. En påse skit. Jag skulle bli tvungen att stanna längre än jag trott.

Jag kokade upp vatten. Hittade lite tvättmedel. Kokade och tvättade mina paltor. Letade genom mannens garderober. Hans hustru hade köpt hans kläder. Det fanns en del kvar. Kalsonger. Nya, rena, fräscha kalsonger och strumpor. Hon hade smak. Salming. Frank Dandy. Resteröds. Jag kokade mer vatten. Hittade rakdon. En sax. raklödder. Jag hämtade mer vatten ur ån ett par hundra meter bort. Murket åvatten. Kokade det. Fyllde badkaret till knappt hälften. Badade. Skrubbade bort flera månader gamla lager av smuts. Hudflagor. Fötterna var värst. Rakade mig. Klippte av håret. Snagg. Ojämnt. Sen rena underkläder. Jag hittade ett par bruna dickies. En vit skjorta och en väst. Jag satte mig i vardagsrummets soffa. Framför den gigantiska, sönderslagna platta TVn.

France Gall – Poupée De Cire Poupée De Son

4 kommentarer:

Black Seth. sa...

Hur långt framåt planerar du texterna? Kommer du på allt eftersom eller har du en klar bild om vad som skall hända?

Snejk sa...

Från början planerade jag inte alls, men sen började någon slags "handling" att utkristallisera sig och då började jag planera ett par tre inlägg framåt.

Black Seth sa...

Kul att veta, för du inspirerar mig att göra något liknande. Älskar förresten mystiken om varför allt hände.

Snejk sa...

Vad roligt att jag inspirerar andra. Det känns roligt att höra.