18 december 2009

Svält och folkhem


Jag drömde om mat. Jag drömde om hamburgare och coleslaw. Stora saftiga burgare med lök, ost, bacon, tomat, saltgurka, ketchup, senap och dressing. Jag hade grillat dom själv. Och de bara låg där och väntade. men hur jag än försökte ta mig till dem kunde jag inte komma fram. Ju mer jag försökte desto trögare gick det. Jag satt fast. I luften. Jag lutade mig i 45 graders vinkel och försökte ta spjärn mot det varma, mjuka sommargräset. Men det var som att ta sig fram i sirap. En tjock, trög sirap. jag vaknade och var hungrig. Åt en burk makrill i tomatsås men blev inte mättare för det.

Ute snöar det. Och är mörkt. Och någonstans där ute finns de. De smittade pestisarna. Fienden. det känns som att jag har hamnat i ett utnötningskrig. Ett krig där uthållighet kommer att avgöra vem som vinner. Att jag är ensam gör inte min tillvaro särskilt rolig. Jag försöker prata med Elmer, men han säger inte så mycket. Han glor mest. Och äter. Och skiter. Och sover.

Vid det här laget har alla färskvaror i landet antingen förbrukats eller förstörts. Konservmaten räcker kanske ett tag till men knappast åt alla som finns kvar. Mindre orter i landet lider med all sannolikhet av livsmedelsbrist. Det betyder svält och svält betyder desperation. på 1700- och 1800-talet deporterades mattjuvar till Australien från Storbritannien. Sverige led av livsmedelsbrist på 1910-talet. I Norrköping och på andra håll var det matkravaller. Korv-Pelles bod lär ha stormats i en hungerskravall i skuggan av ryska revolutionen.

Ryska revolutionen var viktig i skolan. Det var viktigt att få lära sig vad bolsjevikerna hade för sig under ledning av Lenin. Tsarfamiljens öde var särskilt under luppen. Och det spekulerades vilt i skolan och diverse hollywoodproduktioner kring Anastacias öde. Så klart man ville att hon skulle ha överlevt (hon lär ha varit den snygga), att rödgardisternas bajonetter inte klarat av att penetrera hennes korsett i den där källaren efter arkebuseringen och att hon mirakulöst skulle ha lyckats fly.

Att Sverige led av hungersnöd under första världskriget och var helt beroende av köttimport från Argentina var inget man fick lära sig i vare sig grundskolan eller gymnasiet. Det hade så klart kunnat solka ner kungens strålglans och det viktiga borggårdstalet och senare myten om det svenska folkhemmet. Visst var Sverige fattigt och kanske rent av lite efterblivet, men här svalt ingen. Jo tjena du...

Och nu svälter folk igen. Jag undrar om folk där ute slåss över en bit mat. Om folk har gått så långt att de dödat någon annan för en burk Heinz vita bönor. Eller om de bara plundrar och misshandlar. Svenskar. Världens bästa folk. Det fick vi lära oss. En strävsam och tystlåten typ som är solidarisk med sin granne, betalar mycket skatt för att de som har det sämre ställt ska få det bättre. I Sverige fanns få eller inga orättvisor. Och de som blivit rika på hårt arbete och penningplaceringar var någon suspekt myglartyp. Vann du däremot 10 gazzillioner på lotto var det ok. Ingen skulle få ha det riktigt bra, hårt arbete skulle inte löna sig. Inte heller en högre utbildning med hundratusentals kronor i studieskulder - hårt arbete och medelmåttighet skulle vara belöningen och hade du tur kunde du få se på Razzel med Lennart Swahn och John Blund från Östtyskland på fredagar. Det Svenska folkhemmet - en grådassig historia i skuggan av Warzawapakten.

1 kommentar:

Fröken Förakt sa...

http://www.weebls-stuff.com/toons/Meow/